Söndag, härliga Söndag.
Idag har det varit Söndag, kommer förmodligen inte som en nyhet för någon där ute men ändå väl värt att poängtera. Jag och Pysen har haft en fantastiskt trevlig Söndag med våra vänner idag. Det blev en lång lång promenad längst Nissan och vidare ner på västra stranden och jag kan upplysa er om att en promenad på stranden med barnvagn är pritty jobbigt! Vi bestämde oss för att gå hem till Nina, Marcus och Vegas och grilla korv som skulle avnjutas på deras soliga altan. Men så blev det inte riktigt för när vi kom hem till dem så hade solen gått i moln. Hur typiskt? Marcus fick i alla fall stå ute och grilla vurre som vi sedan intog inomhus. Och mums vad gott det var, årets första grill är väl ändå för härlig? Lagom till vi skulle rulla hemåt hade solen tittat fram igen och jag njöt i fulla drag av den där tystnaden som bara finns mitt inne i stan på Söndagar. Söndagstystnaden i symfoni med lite vårfåglar och ett stort gäng svanar som flög över takåsarna. Tänk vad livet är bra!
På promenad genom staaaaan som Perran brukar sjunga om.
Här eller där.
Här skulle jag kunna säga att jag sitter just nu och lyssnar på radion, men då skulle jag ljuga. Och det hade varit stört omöjligt att ta bilden om jag satt där, så... Nej alltså, jag sitter inte där, men lyssna på radio, det gör jag i alla fall. Jag inbillar mig att jag/vi kommer använda den där lilla viloplatsen mer så fort vi hittar en fotpall som passar. Jag har letat efter en fotpall forever and ever men hittar ingen. När jag väl hittar en pall kommer jag/vi förmodligen ändå inte använda detta hörn som står och dammar och tar onödig plats. Men ganska trivsamt ser det ut tycker jag... Förutom den där malplacerade kistan som inte har någon egen vrå, vad ska du ta vägen min lilla släktklenod?
Snarka dig till sömns!
Oboy Oboy! Hur får man en liten bebis att förstå att det är helt ok att sova från kl 19-7 utan att vakna?
Scenskräck?
Jag lider av en ENORM scenskräck. Jag HATAR ( Pappa säger att hata är ett så starkt ord så det går knappt att använda men jo, jag hatar) att stå i centrum. Jag blir nervös, svettig under armarna och i pannan, flackar med blicken, stammar, tappar ord och säger "eh" alldeles för många gånger. Det är i alla fall så här jag inbillar mig att jag beter mig när jag pratar inför folk men jag vet inte detta. Jag får en total blackout och kommer inte ihåg ett smack av vad jag har sagt, något frustrerande. Hur som helst. Nu när jag har fått igång min statistik (Jag vet, ett jävla tjatande men ni andra bloggare vet att det blir lite av en mani) och ser att det är BETYDLIGT fler än jag trodde som läser min blogg, typ 1000% mer, så börjar jag drabbas lite av min scenskräck. Herre min tid, jag trodde kanske att det var TIO personer som läser min blogg och så är det HUNDRAish!
Så, nu sitter jag här med datorn i knät, svettig under armarna och pannan, flackar med blicken, stavar fel och får sudda alldeles för många gånger. Hur ska detta sluta?
Och tillråga på allt detta stressiga bloggandet så ska jag gifta mig i sommar. HUR TÄNKTE JAG DÄR? Stå i centrum EN HEL DAG! Det kommer förtäras en hel del chaampaanjsh den 16 Juni så att mina ben bär mig igenom hela denna dagen...
...Och prata, jag ska PRATA i kyrkan. Om ni ser på "Americas funniest homevideos" framåt sommaren och en skakig film på en brud som svimmar i kyrkan spelas upp är det förmodligen jag!
24. Guilty pleasure
Åh mums. Skittles, hur gott?
Det är väldigt tur att dessa inte finns att köpa i Sverige.
Nu sparar jag som bara den på godingarna då jag inte vet när jag kan få nästa gäng.
Dessa fick jag av min vän Åsa som bor i USA i oktober, 20 påsar och jag har 4 kvar...
För övrigt så gillar jag det Amerikanska konceptet med att köpa ett storpack med godis och så är det små påsar i, det räcker så väldigt mycket längre då. Hade det varit en stor påse hade det varit slut för länge sedan.
Att det är uppbyggt på detta sätt är förmodligen för att kidsen ska ha med sig en liten påse i lunchboxen och det är ju inte så bra. Har de inte hört talas om Lördagsgodis där borta?
Ängel?
Tog ett kort på Pysen här om dagen. Inget ovanligt med det för jag tar ju ett antal kort på honom var eviga dag. Men på detta fastnade det något speciellt som jag såg när jag la över bilden på datorn.
Det är klart att detta bedårande lilla livet har en skyddsängel som vakar över honom.
(Nej, det är inte blixten som har reflekterats någon stans, det ÄR en skyddsängel. Inget annat, jag är hans mamma så jag bestämmer sådant. Punkt slut.)
Statistikproblematik...
... den är löst. Och jag klarade det heeelt själv!
Givetvis skulle jag ta en genväg för att lösa problemet men den lilla fulingen gick inte bloggarbetarna på.
Jag gör alltid min läxa innan jag ger mig in i något projekt så självklart tog jag reda på vad som möjligvis kunde vara problemet. Det skulle in någon form av kod i någon form av kodmall och det var ungefär här jag ångrade att jag lät en kompis göra min hemsida på nätkunkap A i gymnasiet. (Jag fick VG i kursen, tack kompis!) (Ok busted, jag kanke inte absolut alltid har gjort mina läxor!) Hur som helst så tyckte jag att det där lät ju fasansfullt avancerat att gå in i några koder och rota. Och jag har ju aldrig varit där och rotat från första början, så varför kulle koden ha försvunnit?
Jag bestämde mig istället för att maila till blogg.se om mitt lilla problem och be dem fixa det. Tack och bock! Ett mail kom snabbt i retur med EXAKT samma information jag redan hittat på sidan. Hur svårt jobb? Jag fick således ge mig in i kodträsket och lyckades ta mig igenom med gott reslutat!
Så nu tänker jag så här:
Om nu inte min blogg blir jätte mega känd och jag börjar tjäna lika mycket pengar som Kenza så känns det som att ett annat tacksamt jobb är att sitta och skicka FÄRDIGSKRIVNA MAIL hela dagarna. Visserligen 9-5 jobb men det kan jag leva med!
Hur ka jag klara mig utan S?
Den börjar ge vika, kola, strejka, tagit semester.
VÄLDIGT IRRITERANDE!!
Varenda gång jag ska skriva .se så blir det bara e. Självklart entrar jag ju utan att titta om s:et har kommit med. Hur lång tid tar det inte att skriva om hela kiten? (Ok, tog bort s:et med meningen där)
Dags för ny dator! Först ska vi bara serva bilen för en miljon, gifta oss för en halv miljon och spara till en handpening till ett hus.
Hålla ut lite till, snälla lilla s!!!
23. Something old.
Den här gamla pjäsen tog jag från min morfar när han kola vippen.
Jag tyckte den var vansinigt fin där någonstans i mitten av 90-talet.
Nu tycker jag inte den är så fin längre. Och den passar inte någon stans. Den har säkert haft 100 olika plaster i alla mina hem och den har aldrig passat in. Men! Jag kan ju inte bara slänga den, det är ju en gammal slätklenod från 1969 (det står det på insidan av locket) som jag har ärvt av min morfar Alvin. Det är även min pyssellåda så den fyller en funktion. Men! Vart ska jag göra av denna bajsbruna kista från 1969? Vart?
Den där statistiken...
1. Det är 2 st som har lämnat kommentarer på dagens inlägg.
2. Jag har själv varit inne och beundrat min blogg ett par gånger idag.
=
MINST 3 läsare idag.
Så, för att göra ett test. Alla som läser detta inlägget kan ju skriva en liten kommentar så ska jag se om detta stämmer. Jag blir ju snart flintis av allt detta dektektivarbete!
KOMMENTERA!!!!!!!!!!!.... Så är du rar.
Mitt.Fina.Liv.
Föräldraupptäckter. De där me mat!
Hur många storkok har jag gjort till mitt barn? Noll, Nada, Zipp, Zero.
Hur många barnmatsburkar har jag köpt till mitt barn? En miljon, tre, fjorton, trettiofyra. En väldans massa burkar!
Så Jävla Sant!
Någon postade denna bilden på Facebook och jag börjar nästan gråta.
Världen - Vart är du på väg?
Nyanser.
Inatt när jag var vaken efter jag äntligen hade somnat men när jag vaknade igen och hängde lite med Pysen, det gör vi varje natt, ett par gånger. Nu blev det en konstig mening men jag hoppar upp på tråden igen. Runt 03-tiden satt jag i alla fall i sängen och spelade Mahjong som vanligt, Pysen låg och snackade i sin säng som vanligt och Joel låg och sov som en stock som vanligt. Då plötsligt hör jag en liten vårfågel i fjärran. Sjungandes på en vacker och välbekant melodi. Det kändes som jag kunde sitta där hela natten och lyssna på den sjungande våren genom ett stängt fönster. Finns det någon mer härlig känsla än de där första vårvibbarna som drar genom kroppen?
Det är det som är det fina med årstider förstår ni. Slutet och början av alla årstider har något speciellt med sig.
Hopp Längtan Minnen Liv Tro Puls Värme Vemod Harmoni
Välkommen min vår! Vad vi ska ha det trivsamt, du och jag.
Jag googlade på vårfågel och denna kom upp.
Come sing for me, baby!
För er som vill lära er mer om vårfåglar och hur de låter kan göra det här.
(Jag ser framför mig den där mannen som pratar på inspelningarna i gröna skogskläder, en kånken på ryggen med termos och mackor i, en hopvikbar pall under den ena armen och en inspelningsapparat under den andra. Där går han runt i skogen, ensam, med sin inspelningsapparat och spelar in fåglar dagarna i enda!)
Nattbloggande.
Jag nattbloggar under täcket och det är så jävla varmt så det är imma på telefonen! Men så är det när en sömnlös mamma delar rum med en snarkande man och en lättväckt pojke. Varför jag inte kan sova vet jag mycket väl; jag sov till tre idag, 15.00!!! Jag var dödsförkyld under natten och dagen så Joel fick stanna hemma från jobbet! Nu är jag piggare än jag varit på det senaste halvåret, här under mitt täcke, döende av värmeslag!!
22. Your shoes.
Mina vapen dragare
I vått som torrt.
Dag som natt.
Vardag som helg.
Kalas som fest.
Stan som klubben.
Mammaledig som arbetsmyra.
Love them!
19. Sweet
Älskade barn!
18. Something you bought
Förra veckan var jag och fikade med en av mina mammor och då köpte jag en Chailatte.
Pysen var på sin första dejt samtidigt med söta lilla Mila.
Sötheten är TOTAL!!
Föräldraupptäckter: Dunigt Dun.
Du har ingen aning om hur mycket ett duntäcke prasslar förens du delar rum med en lättväckt bebis.
Här ligger jag och Joel varje kväll och försöker röra oss så lite som möjligt samtidigt som vi mimar "god natt" till varandra. Dags för pysen att få eget rum snart?
Sealed with a kiss.
Kanske i din brevlåda inom kort?
Och HUR kan flera personer läsa igenom något minst fyratusen gånger och missa ett stavfel? Det sätter ribban för hela festen, det blir som det blir och det blir bra i alla fall! Tjo, nu kör vi!!!!