Störande.
Jag är en människa som gärna stör mig på saker. Eller jag gör ju gärna inte detta men det blir gärna att jag gör det även fast jag inte vill. Saker som jag har stört mig på de senaste dagarna som jag inte hade stört mig på för en si så där 6 månader sedan:
- Någon vän/bekant på facebook har fått barn (vilket händer var och varannan dag tycker jag) och när vännen/bekanten tillkännager detta på fejan är det alltid oftast någon vän till vännen som skriver: GRATTIS! NU BÖJAR LIVET!
Vaaaaa faaaan!!!!! Vad var det personen i fråga levde för något innan hen fick barn om inte livet? Jag vet inte vad personen gjorde innan hen fick barn men jag hade det förbaskat bra och jag har då alltid levt mitt liv, nästan vaje dag i alla fall. STÖRANDE!
- Jag läser en blogg eller något liknande som en tjej som "precis" fått barn skriver och läser detta som nästan får mig att koka upp: EFTERSOM JAG HELAMMAR HAR MINA GRAVIDKILON BARA RASAT AV MIG!
Vaaaa faaaaan! Vaddå EFTERSOM???? Händer detta alla? Svar: NEJ! Jag har helammat i tid och otid och otid och tid och inte har något annat än mina pattar rasat här inte! Nu, sex månader efter förlossning och promenader som förmodligen har tagit mig från Trelleborg till Haparande, TUR OCH RETUR, har jag ett ynkligt kilo kvar till min startvikt. Här rasar det ingenting ska jag tala om och är du av den typen som i vanliga fall går upp ett kilo av att titta på en kaka så kan jag tala om för dig att det hjälper inte att bli gravid, föda barn och helamma för att få det kilot att RASA av dig! STÖRANDE!
- Jag läser följande, kanske även det här på en blogg alternativt hört detta från vänner/bekanta som fått barn: DET VAR INTE ALLS SÅ FARLIGT SOM JAG TRODDE ATT FÖDA BARN. DET GJORDE KNAPPT ONT. KÄNDES TYP SOM EN WALK IN THE PARK!
Vaaa faaaan! Hade jag inte läst/hört detta innan kanske jag inte hade fått en CHOCK och NÄRA DÖDENUPPLEVELSE under min förlossning. Det gjorde så förbannat ont och det var jag då inte beredd på. Jag trodde det skulle göra ont men vara helt OK. Inte att det skulle känns som att kroppen ville kräks genom stjärten, utan mer som en värre version av vanlig mensvärk. STÖRANDE!
...Å andra sidan kanske man varken ska säga bu eller bä om förlossningssmärtor då de uppenbarligen upplevs väldigt olika. Men jag, personligen, blir hellre uppskrämd än nerskrämd inför något så jag efteråt blir mer underskrämd än överskrämd...Ja, så får det bli!