Cecilia

Igår var det party för hel slanten. Jag har inte varit ute i Halmstad på år och dar känns det som, så det var läge att festa till det ordentligt.
Kvällen började igentligen redan på dagen då jag och Linda tog en vinlunch på stan, vilken lyx! Jag har nog aldrig haft en vinlunch innan. Kändes lite halvknasigt att gå runt och shoppa lite halv vinslirig efter två glas som verkade gå rakt upp i knoppen. På kvällen åkte jag hem till Linda där vi slurpade i oss en flaska skumpa och sjöng singstar så högt så att det skakade i piller brukarna nere på apoteket (hon bor alltså över ett apotek). Efter några timmar där åkte vi in till stan för att gå på en annan förfest med massa brudar. Jag o Linda var minst 10 år yngre än alla andra, MEN trots denna ENORMA åldersskilnaden var det skoj!
Efterår gick vi vidare till lilla Helwetet där det var någon 30+ klubb... ja, hrmf. Var väl så där kul, när de spelat ett ABBA medly 3 gånger så gick vi vidare till Bond istället för att avsluta de sista 45 minutrarna av kvällen där. (hade bestämt mig för att inte gå hem en sekund innan 3 och efter det skulle det vara nattamat). Det var kul, jag satt mest och pratade med en snubbe om... schack, av alla samtalsämnen som finns här i världen.. satt även och messade till mig själv när de andra brudarna dansade tryckare för att avleda alla eventuella danspartners. Så här skrev jag "Nu skriver jag ett mess till mig själv för att ingen ska bjuda upp mig. Fy fan för uppbjudningar. Längtar efter min juvel!" Så är det kl 03 på natten. Hur som helst så bar det av till Donken för cheeseburgare och jävlar vad gott det var. och helt plötsligt var man äldst ålderstignast på stället. Knatade hemåt efter detta och deckade i sängen, SKÖNT!

Det var faktiskt en hemsk rolig kväll men nu är jag nöjd för några månader fram över igen. Nu längtar jag efter solskinande fågelkvittande uteserveringar som serverar kall öl, no more svettiga-fulla-armbåge i sidan-dansgolv!!!

I entered the room
Sat by your bed all through the night
I watched your daily fight
I hardly knew
The pain
Was almost more than I could bear
And still I hear
Your last words to me

Heaven is a place nearby
So I won't be so far away
And if you try and look for me
Maybe you'll find me someday
Heaven is a place nearby
So there's no need to say goodbye
I wanna ask you not to cry
I'll always be by your side

You just faded away
You spread your wings, you had flown
Away to something unknown
Wish I could bring you back
You're always on my mind
About to tear myself apart
You have your special place in my heart
Always

Heaven is a place nearby
So I won't be so far away
And if you try and look for me
Maybe you'll find me someday
Heaven is a place nearby
So there's no need to say goodbye
I wanna ask you not to cry
I'll always be by your side

And even when I go to sleep
I still can hear your voice
And those words
I never will forget

Heaven is a place nearby
So I won't be so far away
And if you try and look for me
Maybe you'll find me someday
Heaven is a place nearby
So there's no need to say goodbye
I wanna ask you not to cry
I'll always be by your side

... ser det ut så här hemma hos mig.






Idag är jag Atlasvakt och jag konstaterar varje gång jag är detta att jag aldrig kommer köpa en hund. Det räcker så bra med att passa Atlas någon gång då och då. Becca brukar lämna han här innan hon åker till jobbet vid 6 7 tiden så där och då går vi och lägger oss igen, vid 8 9 tiden har Atlas sovit klart och då får jag självklart inte heller sova utan måste gå upp. MEN, när jag väl har gått upp då går han och lägger sig i soffan och sover vidare... ???
Knashund. Vi har i alla fall varit ute och gått på västra stranden i 1½ timma idag, SKÖNT! Även fast jag är måttligt trött på snö nu, jag vill ha vår!

Idag har jag bokat resa till mig o Joel. Resan går av stapeln (?) den 8 april och vi är borta i hela 10 dagar. Destinationen för vår resa är Florida, närmare bestämt Tampa. Varför vi har valt att åka just dit är för att en av mina gamla kompisar ska gifta sig den 10 april OCH man kan inte missa ett bröllop för allt i världen.

Alltså gamla kompisar, det där lät ju lite hemskt, fast hon är ju en gammal kompis, en god gammal kompis. Vi lärde känna varandra någon gång i högstadiet, ingen av oss kommer ihåg riktigt när det var, kanske vid busshållsplatsen? Genom vänner? Tur? Otur? (haha) Hur som helst var vi partners in crime under många år och vi hade (har kanske fortfarande) ett on-and-off förhållande utan dess like under många år. Det började ju där i högstadiet med att vi var bästisar varannan vecka och ovänner varanna vecka, vi blev väl vänner ungefär till helgen igen kan jag tänka mig. Det var även under denna tiden som vi träffades ungefär mitt i mellan våra hus för att tjuvröka. Vi hade givitvis med oss varsen rökvante, handkräm och tuggummi alternativt tandkräm. Att man trodde att det räckte för att inte stinka rök när man kom hem igen... naiva små flickor! Med tiden mognade vårt förhållande en aning och vi la väl inte ner fullt så mycket tid på att tänka på killar, drömma om killar, sjunga om killar, fantisera om killar, smyga utanför intressanta killars hus utan gjorde lite annat...också. Vi blev ju 18 liksom, krogen, alkohol, sena nätter osv. Vi behövde inte längre gömma våra cider i komposten utanför Åsas hus inför valborg och skolavslutningar. Hela Kalmar krogliv var uppdukat som ett stort smaskigt smörgåsbord framför oss, och oj vad vi åt av detta bord mangen mangen gangen (tyska).

Hur som helst, tiden har gått och vi har hållt kontakten, intensivt vissa perioder och inget alls under andra perioder. Men huvudsaken är ju faktiskt inte hur ofta man träffas eller hörs utan att man vet att man har varandra när det väl behövs. Som nu då, vi lovade ju varandra som 15 åringar att vi skulle vara varandras brudtärnor... Nu behöver vi ju inte ta detta så bokstavligt utan jag tycker ju att det räcker med att komma på bröllopet, närvara helt enkelt.

Jag gick igenom mina bilder, tänkte hitta en bild på Åsa o mig.. Kom snabbt fram till att våra glansdagar var INNAN digital kameran entrade världen( plus att jag förmodligen var den sista ungdomen som använde en vanlig kamera de sista åren jag använde min, fram till 2007)...hrmpf, men jag hittade några bilder som någon förmodligen har scannat in på datorn någon gång under 90-talet/tidigt 2000-tal. Så, detta var det bästa jag kunde hitta...





Här med Johanna och Moa.. Jag som sagt att jag aldig
sett ut som en fjortis, jag får nog ta tillbaka det påståendet.




Här ställde Åsa så snällt upp och var en Beatles när
vi gjorde vårt projektarbete (hette det så) i 3:an. Jag
var Ringo Star!




På Åsas student hemma hos henne med Moa och Aisha
och hennes syskonbarn från USA.



På min födelsedag 2006 på Palace i Kalmar, det var
en rolig kväll!

Så, det är helt enkelt dags att träffas och föreviga våra ljuvliga nunor ihop igen på kort. jag ska ta så jäkla mycket kort, det ska jag... Jessörribob!

Bubblare:



Vi har ju gaddat oss ihop också. Dumt tyckte många,
ni kanske inte är kompisar hela livet. Skit i det tyckte
vi och gjorde våra tre stjärnor som vi sa att vi skulle
göra en stjärnklar natt i början av 2000 under en kall
kvällspromenad i gamla dalen. Och, nej jag har då inte
ångrat mig, dem sitter precis där de ska!