Cecilia

Jag har tappat min gnista kom jag på idag när jag pratade med Nina i tele. Var faktiskt länge sedan allt kändes tip top.. FÖR länge sedan!! Trodde att detta med att börja plugga o flytta till Halmstad skulle va kanon.. fel fel fel!! Känns som denna hösten har varit sinnes sjukt tråkig faktiskt, större delar av den iaf!! Min lilla depprision kan även bero på att jag har en satans hemtenta på 5 poäng som hänger över mig o tanken är att jag ska åka till Kalmar på Onsdag vilket innebär att jag har ungefär en vecka på mig att skriva den. O på denna veckan ska jag även hinna med ett annant arbete med gruppen på 3 sidor, en förläsning o ett seminarium.. well well, får väl ta med mig skiten hem till kalmar i värsta fall.. kanske en snäll pappa kan hjälpa en liten dotter i nöd!!

Jag känner mig övergiven.. Man tror att man har kompisar att lita på i alla väder men icke! Min stockholms tid var också ensam men inte på samma sätt. Nu känns det verkligen som jag glider ifrån i princip alla hemifrån... Folk som har stått en så nära o jag har hängt med varje dag i flera år bara.. Poff... Vad ska man säga.. deras förlust? Min? Jag anser att jag iaf ringer liite mer ofta än dem, då kan man ju faktiskt anstränga sig o lyfta på luren eller ringa upp när man ser missat? Jag vet inte. Jag brukar ta vara på dem jag bryr mig om o vårda vänskapen.. kanske där vi har svaret.. They dont give a fuck!

Glad att jag har nya stjärnor här uppe.. o en del hemifrån också!! särskillt mitt hjärtas fröjd o glädje och ex-kombo Nina.. Vad skulle vi göra utan varandra! Känner att avståndet är alldeles för långt.. från att ha haft en meters avstånd till.. ja, hur många mil är det igentligen?? Yeah Yeah! Life sucks(just i denna stund när allt känns POOP iaf)!!

Kära Gode Gud! Gör mig glad igen o låt mig hitta min Gnista. Det skulle göra mig tacksam! Amen